Dags att sluta vara ett fegisägg

Äntligen har jag vågat ta steget och skickat in min ansökan till Skatteverket om att starta eget företag som virtuell assistent och event manager. Jag vet egentligen inte vad det är som gjort att jag dröjt med det så länge..? Det var säkert två år sedan nu som jag började jobba för det, sög in all information om att vara virtuell assistent jag kunde komma över, deltog i mängder av webbinarium, skrev affärsplan och ansökte om starta eget bidrag. Men ändå dröjde det. Vad berodde det på? Den där inre osäkerheten i att kasta ut sig i något man inte gjort förut, kanske… Att allting ska hänga bara på mig? Jag vet inte. Jag har aldrig sett mig själv som en fegis! Jag är den där personen som springer mot en eldsvåda när det brinner, som kastar sig in i projekt och jobb som anses vara omöjliga – och som alltid lyckas. Inte ska väl jag tveka..? Jag vet ju att jag är bäst på väldigt många saker. Men ändå gjorde jag det. Saker kom emellan och tiden fanns bara inte. Men så fick jag plötsligt mer tid över och jag kastade mig över hemsidan, skickade in ansökan och har t.o.m. fått kontakt med en som kanske kan bli min första kund. Hm. Säger man kund eller klient? Jag vet inte, men kul är det iaf!